Nu ska ni få höra! Min värdfamilj är underbar, toppen, verkligen. Men.. alltid detta MEN..

Det händer ofta saker som idag;
Paige skulle på en prisutdelning med sina elever i Wimbledon nu ikväll så hon behövde åka kring kl.18. Jag slutar vanligtvis 17:30. Vic slutar jobbet klockan 17 och då menar Paige att det såklart inte är några problem för honom att hinna hem. Vic i sin tur påstår att han hinner hem till tidigast 18:30. Han behöver alltså 1,5 timme på sig att ta sig hem, Paige tror inte på det utan tror att han bara stannar och pratar med folk. Det tror jag också.
Hursomhelst, när klockan är 18 så ser man Paige stress stiga och Vic ringer mig på mobilen och berättar att han är påväg och kommer snart vara hemma. Jag berättar det för Paige så hon åker iväg. 45minuter senare är Vic hemma, 45minuter. Då berättar han om hur arg Paige nyss var på honom när hon ringde. "Men visst va det väl okej för dig Sofia? Paige var så sur. Förstår inte varför hon blir det. Jag måste ju jobba och ta alla samtal som kommer in" osv osv osv. Visst, jag har inga problem att ta hand om C för han är supersöt. Men har man slutat och inte kommit överrens om övertid så är det inte kul. Får man dessutom lyssna till partnernas gnat på varandra och hålla med båda två så är det inte heller kul. Jag är mittemellan. In-between. Kalla det vad ni vill. Förstår ni?

Till saken hör även att jag aldrig sagt att jag kan va barnvakt.

Varför ler jag alltid och säger "det är okej"? though question!

Det här låter nog inte som ett problem för er. Men testa, jag tror man måste uppleva det själv.